previous | next
 
 
 

Nya E4:an mellan Enånger-Hudiksvall innan trafiken
släpps på. En kall planetplattform futurum genom
skogen.

Trafikreglerna gäller inte än, och höger blåser in
från vänster. Ännu plana yta, dimensionerna har inte
väckts, kommer senare att rullas ut när fortfarande
fordon drar upp fartvindens försvinnarbanor av
jetstrålad hastighet. Åkdonen ilande av ansiktslösa
spöken. Tungt mörklagda vehiklar formar svarta
smitvägar av asfalt in mot jordens hjärta.

Vågor av osynligt hopp, en forsande flod av snabbhet.

Långt fjärran, utanför det endorfina rummet
Motormännens bröl, fyrhjuling absorberar kosmisk
vidsträckthet. En glänsande rymdslända kastar
förbirusande skuggbilder längs hårt uppsugande
underlag.

Då samvetsångesten oavbrutet tilltar, utvecklas
förövarens skoningslöshet till manisk trance, som
han alltmer fruktar att vakna upp ur. Istället kommer
småningom metalltrötthet slå ut, kan materialens
sömn göras mänsklig?

Friktion mot svalnande förlopp av långsam lavasten.
En häst som går och betar intill motorvägen,
högupplöst växtsaft i varma tarmar, uppblåst svävande
längs vandringsvägarna av födosök, slukande världens
vila.

Hästen är ett härbärge där tiden inuti står stilla.
Himlen rödnar framöver i susande lugn.

Men hästen är samtidigt en stridsvagn,
vägen ett moln,
asfalten mojnar,
tiden tilltar.

Om hastighet är längtan bort mot vad.
The new Highway E4 between Enånger and Hudiksvall before 
it is opened to traffic. A cold planet platform in future tense seen through
the woods. 

The traffic rules have not yet taken effect, and right blows 
from left. Still a smooth surface, the dimensions have 
not been awakened, they will be rolled out when 
speeding vehicles pull out on the wind-speed’s disappear-routes of jet velocity. 
The vehicles shooting by with faceless ghosts. 
Thickly blacked vehicles form black asphalt 
escape routes toward the earth’s heart. 

Waves of invisible hope, a rushing river of speed.

Far in the distance, outside the endorfine room, 
the Motor Men’s bellowing, a four-wheeler absorbing cosmic 
vastness. A glowing space-fly casts 
flitting silhouettes on bibulous surface.

When the remorse grows steadily worse, the abuser’s 
ruthlessness evolves into a manic trance, from which 
he increasingly fears waking up. Instead metal fatigue 
will gradually overtake him. Can the sleep of matter 
be humanized?

Friction against cooling process of slow lava. 
A horse who grazes next to the highway, 
dissolved sap in its warm intestines, inflated floating 
along foraging paths, devouring the world’s rest.

The horse is a shelter in which time stands still.
The sky reddens overhead in a murmuring calm.

But the horse is also a war machine,
the road a cloud,
the asphalt slackens,
time surges.

If speed is the urge get away, towards what.